Grubbelsmurfen...

Idag undrar jag. Undrar och grubblar. På vad och varför. Varför finns det så många varför? Vad ska man göra åt alla vad?
Jag är hemma hos Hjalmar, han är i Norrtälje och repar. Jag flyr hit så ofta jag kan nu pga renoveringen hemma men det känns lite som att jag flyr från en krigszon till en annan, det här rummet är inte okej, jag tror att man skulle kunna uppskatta att det ligger ett15 cm tjockt lager med kläder och annat odefinierbart på golvet. Jag skulle kunna städa men å andra sidan varför skulle jag städa ett rum som inte är mitt och som obarmhärtigt fortsätter skräpas ner när jag inte är här? Ännu ett varför.

Det är inte roligt att bo hemma just nu kan jag tala om. Hantverkarna klampar in vid halv 7 snåret, när man knappt krälat ur sängen än, och de slösar ingen tid utan börjar direkt med de saker som låter Mest. Goodmorning Sunshine! Sen har vi ingen internet hemma. Det har tydligen kapitulerat. En i raden av saker som känner att de inte orkar längre. Jag borde seriöst fundera på att ha en psykisk utvärdering med alla våra prylar, med de elektriska som högsta prioritet, för att se vilka fler som är på väg att gå in i den berömda väggen.

Sen är jag väldigt fundersam. Om jag är arg på någon är det okej att vara det då? Den här frågan brottas jag med väldigt mycket just nu. Vilken dos "arghet" är okej? Vem fan bestämmer det? Har inte jag, den som faktiskt är arg, något att säga till om? Det känns om att det viktigaste i mitt liv är så pass ömtåligt att jag måste tassa på tå och arbeta med silkeshandskar för att inte krossa det. Men om allt det där tåtassandet och silkeshandsketramset krossar mig, spelar inte det någon roll? Det känns just nu som att jag har skrämts till tystnad och det oroar mig. Det känns inte som jag och om jag inte är jag, vem är jag då?

För övrigt så tänker jag ta tag i hela musikskolehistorien imorgon och försöka komma igång med min djupt saknade cello igen. Min själ törstar efter de djupa, allvarliga cellotonerna (om man nu vill uttrycka det på det sättet)
Sen har folk läspat till mig ovanligt mycket idag.

Men nu, tills vidare, adjö!


Varför känns det lite som att jag hamnat utanför bilderna, eller inte ens är med på dem...