Oj, hej och hå. Vilket deppinlägg det blev igår. Men saker är lite depp just nu, så ni får helt enkelt stå ut med mig, eller så gör ni det inte, upp till er.
Ni vet känslan av att nerverna ligger utanför huden, blottade och sårbara. Den har jag just nu, och den i samband med sur mjölktrasehjärna ger er.... En disfunktionell Amanda! Det är knappt så att jag känner igen mig själv just nu. Jag är som i den där reklamen för LOKA eller Ramlösa eller var det nu än är, nu vet den där människorna är helt suddiga. Suddig och utan konturer, ja det är en ganska bra beskrivning av mig just nu... Här, skärp dig nu. Om det ändå var så enkelt.
Bläää... Förlåt mig, jag vet inget annat just nu.
Men jag älskar mina vänner, utan dem skulle livet verkligen vara skit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar