Jag är Handikappad. En pepparkakshusolycka. Bränt socker är varmare än man tror.
Det ser helt groteskt ut, jag tycker att det är jätteläskigt och jag har äcklet på min hand! Jag funderade på att kanske lägga upp en bild på det men för er skull skippar jag det, vill inte ge er något obehag. Men ni kan ju föreställa er hur det ser ut på ovansidan av min stackars högerhand, den är totalt oduglig. Kunde inte spela min sista cellolektion innan lover pga den. Skit också!
Tacka vet jag Hjalmar! Vi var på bio igår, eftersom vi firade 17 månader, och vi såg Luftslottet som sprängdes (jättejättejättebra film förresten) och sen var han min persoliga uppassare resten av den dagen och den följande morgonen. Allt från att tvätta av mig sminket till att pyssla om mig när jag grät och skakade av smärtan halva natten (ja, SÅ ont gjorde det). Han är lite för bra den där Hjalmar... Men jag har aldig i hela mitt upplevt en sån smärta. Med ett liv utan benbrott och stukningar har jag egentilgen ingen aning om vad smärta är. Tills nu... ajajaj...
Läk fort snälla hand, jag behöver dig till allt matteplugg som måste göras!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Grattis till sjutton månader sötnosar! Hoppas din hand är bättre nu, jag kan bara föreställa mig hur ont det gör... Jag tappade en glasflaska på min stortå en gång i höstas och trots att jag var stupfull var jag nära gråten sen när jag låg i sängen och skulle försöka sova. Det gick inte att sova för att smärtan var för stor och jag var tvungen att ligga helt still och kunde inte ha täcke över foten, för minsta belastning eller rörelse var som en dolk rätt igenom tån!
HÄRDA UT AMANDA, JAG VET ATT DU KLARAR ALLT. Oavsett om det gäller obeskrivlig smärta eller Nationellt prov i matte D. :)
Skicka en kommentar